Byt kategori
I många tidningsartiklar, i TV och radio har den moderna uteluftsventilerade krypgrundens funktion kritiserats för bristande fuktsäkerhet.
Och det med all rätt. Däremot saknas såvitt vi känner till en mer direkt redovisning om när, hur och varför man bör förändra den befintliga uteluftsventilerade krypgrunden så att fuktsäkerhet uppnås. Vi tror att många husägare kan ha stor nytta att få ta del av en tydlig sådan redovisning.
Varför är då skaderisken så stor? Svaret är faktiskt enkelt. Det beror huvudsakligen på att luften sommartid innehåller mycket fukt. När uteluften via ventilerna kommer in i krypgrunden kyls den ned av marken som i sin tur har blivit extra nedkyld under vintern. Fukthalten blir därmed extremt hög, regelmässigt blir RF (relativa fukthalten) över 90 %. Mögelrisk uppkommer redan när RF är över 75 %. Det här förloppet pågår under hela sommarhalvåret. Mögelaktiviteten blir normalt störst under perioden juli – september när fuktmängden i luften är störst. Mögeltillväxten minskar vid låga temperaturer under vinterhalvåret, vilket är anledningen till att det kan ta många år innan problemen uppmärksammas. Problemen är likvärdiga oavsett om markytan inne i grunden utgörs av berg eller jordmassor, eller om grunden är hög eller låg invändigt. Risken ökar dock ju fler ventiler man har som ökar nedkylningen vintertid.
Varför klarar sig den gamla torpargrunden?
Den gamla torpargrunden tillfördes dagligen värme från spisar och kakelugnar via skorstensstockens fundament. Värmeisoleringen i golvbjälklaget var liten och inte särskilt effektiv, vilket medförde att värmen inomhus överfördes till krypgrunden. Grundmuren hade inga eller få ventiler (kattgluggar) varför nedkylningen av marken från utomhusluften bromsades. Luften i grunden blev därför tillräckligt varm för att ge en låg relativ fukthalt och därmed liten risk för fuktskador.
Hur fuktsäkras en uteluftventilerad krypgrund som ej har så allvarliga skador att utbyte av byggnadsdelar krävs?
Det finns egentligen bara två alternativa lösningar oavsett byggnadsmaterial i grundmurar och bjälklag. Alternativ 1 Skapa en varmgrund. Syftet är att hindra nedkylning av luften i krypgrunden så att relativa luftfuktigheten inte överstiger 75 %. Organiskt material såsom trä, träbaserade skivor, dvs. material som oftast används i bjälklag och blindbottnar angrips av mögel vid fukthalter över 75 % RF. Åtgärder Förarbete Rengör kryputrymmet från organiskt material (trä och allmänt skräp som kan ge näring åt mögel och röta) OBS Använd andningsskydd. Mögelbekämpa där mögelangrepp uppdagats. Boracol, Fungicid eller likvärdiga medel. Stäng alla ventiler. Täta grundmurar och bjälklagsanslutningar mot luftläckage. Under vinterhalvåret kyler läckage luften i krypgrunden och höjer därmed den relativa fukthalten. Värmeisolering Värmeisolera grundmurarna så att luften i kryprummet inte kyls under vinterhalvåret. Utvändig värmeisolering är att föredra eftersom grundmuren då blir varm och torr. Även syllen över grundmuren blir varm. Om utvändig värmeisolering ej kan utföras placeras den på yttergrundmurens insida på den delen som gränsar mot fria luften. Värmeisolera marken inne i krypgrunden.
Marken under värmeisoleringen blir då naturligt sval. Använd en diffusionsöppen dränerande värmeisolering. Med ca 10 cm tjock isolering kommer temperaturskillnaden mellan luften och marken att bli tillräckligt stor för att en avfuktning av luften till marken ska kunna ske. På så sätt kommer marken att fungera som en säker avfuktare. I grunder till byggnader som vintertid är ouppvärmda, vanligtvis fritidshus, utläggs en plastfolie på marken. För att avleda eventuellt kondensvatten från foliens yta punkteras i lågpunkter.
För uppföljning av resultatet . Placera en fukt-temperaturgivare strax under bjälklagets undersida (blindbotten). Instrumentet placeras inomhus för enkel avläsning. Den årstid som normalt är fuktigast är juli-augusti. Gör avläsningen en gång i veckan under denna tid. Om byggnaden är utsatt för markradon kan krypgrunden t. ex. förses med frånluftsfläkt så att undertryck erhålls. Om fukthalten (RF) blir högre än 75 % varaktigt under juli-augusti bör tillskottsvärme tillföras. Ett sätt är att varm frånluft från huset ventileras genom krypgrunden. Ett annat enklare alternativ är att placera en fuktstyrd radiator (exempelvis en frostvakt) strax under bjälklagets undersida (blindbotten). Varmluften från radiatorn kommer att sprida sig termiskt direkt under blindbotten. Erforderliga energimängder blir obetydliga eftersom en temperaturhöjning på 1-2 ˚C är tillräcklig. Eftersträvansvärd temperatur är ca 2 ˚C över medeltemperaturen utomhus under sommartid, normalt ca 17 grader ˚C i mellansverige. Temperaturstegringen i grunden under vinterhalvåret medför högre temperatur i det ovanliggande golvet.
Alternativ 2 Installera en avfuktningsanläggning
Åtgärder Förarbete Rengör kryputrymmet från organiskt material (trä och allmänt skräp som kan ge näring åt mögel och röta)OBS Använd andningsskydd. Mögelbekämpa där mögelangrepp uppdagats. Stäng alla ventiler i grundmuren Täta grundmurar och bjälklagsanslutningar mot luftläckage som annars ökar fukttillskotten och ger längre gångtid för avfuktaren. Installation Placera en plastfolie på marken. Installera en avfuktaranläggning. Skillnader i driftkostnader En varmgrund ger en högre golvtemperatur än den med en avfuktaranläggning. Dessutom sker en energibesparing som en konsekvens av utförd värmeisolering och mindre temperaturskillnader genom bjälklaget. I en krypgrund med avfuktaranläggning få man en högre temperatur än vid en uteluftsventilation eftersom vinternedkylningen undviks. Markens naturligt låga temperatur kyler dock luften. En mekanisk installation medför alltid driftkostnader i form av energi, kontroll och på sikt reparation och ev. utbyte. För båda alternativen gäller att rensning från organiskt material, igensättning av ventiler, tätning av grundmurar och bjälklagsanslutningar samt eventuell mögelsanering utförs. Ovanstående gäller redan byggda grunder med små eller inga fuktskador. Vid nybyggnad kan i varmgrundsfallet utförande ske utan alternativt liten värmeisolering i bjälklaget och all värmeisolering på marken och på grundmurarna.
Källa: Isodrän Läs mera om grund-dränering
